KTH

Skolan för datavetenskap och kommunikation

KTH / Nada / Utbildning / Forskarutbildning / Studietid / Institutionstjänstgöring

Institutionstjänstgöring för Nadadoktorander

Institutionstjänstgöringens omfattning

En doktorandtjänst är 4 heltidsår. Normalt gör varje doktorand institutionstjänstgöring 20 procent av årsarbetstiden. Det innebär att doktorandtjänsten förlängs till 5 år. I vissa fall kan doktorander ha mindre institutionstjänstgöring än 20%. Det kan också vara så att institutionstjänstgöringen är ojämnt fördelad över doktorandtiden (mindre i början och slutet och mer däremellan).

Den vanligaste arbetsuppgiften inom institutionstjänstgöringen är undervisning inom Nadas grundutbildning. Andra exempel på vad som kan räknas som institutionstjänstgöring är anordnande av konferenser, undervisning av doktorandkurser, ansvar för seminarieserier, systemarbete, mottagande av gästforskare, medverkan i olika typer av informationsverksamhet som valmässor och gymnasieinformationsdagar, programmering och annat arbete i forskningsprojekt som inte kan ingå i den egna forskarutbildningen.

Under våren fastställer föreståndaren för forskargruppen tillsammans med studierektorn institutionstjänstgöringens omfattning och finansiering, det vill säga fördelning mellan grundutbildning och annat arbete, det kommande läsåret för varje doktorand. Med studierektor avses Viggo Kann (datalogi), Ann Lantz (MDI och MED), Lennart Edsberg (numme). Med forskargruppsföreståndare avses Jan-Olof Eklundh (CVAP), Anders Lansner (SANS), Stefan Arnborg (TCS), Kerstin Severinson Eklundh (IPLab), Nils Enlund (MED), Gunilla Kreiss (NA).

Grundutbildning: bemanning och förtroendetid

En procent av ett arbetsår är ungefär 17,5 timmar. Bara 16 timmar av dessa behöver redovisas som undervisning. Övrig tid kan kallas förtroendetid och redovisas inte. Den som har 20% grundutbildning ska alltså undervisa 16*20=320 timmar per år.

I slutet av våren görs en bemanningsplan för varje doktorand. Det brukar gå till så att doktoranden får fylla i en intresseanmälningsblankett som lämnas till studierektorn. Baserat på enkätsvaren delar studierektorn sedan ut undervisningsuppgifter för det kommande läsåret. Bemanningsplanen ska vara så att doktoranden kommer upp till ungefär det antal timmar som ska redovisas. Det är sedan doktorandens eget ansvar att ta på sig lagom mycket uppgifter i kurserna under läsåret så att antalet rapporterade timmar blir ungefär vad som planerades. Till exempel så räknar studierektorn med att den doktorand som är assistent på en kurs är med på terminalövningar för sin egen grupp (och oftast för en annan grupp också), tar gruppansvar och hjälper till med examinationen (labbrättning, hemtalsrättning, seminariebedömning, tentarättning etc). För en fyrapoängs grundkurs (till exempel numeriska metoder eller programmeringsteknik) blir detta knappt 160 timmar eller 10%.

Doktorandens planerade institutionstjänstgöring både inom grundutbildningen och eventuell annan institutionstjänstgöring för det kommande läsåret sammanställs på en blankett som skrivs under av doktoranden, studierektorn och handledaren. Detta görs i juni (eller åtminstone före höstterminens start). På blanketten kan man utläsa (grovt sett) både institutionstjänstgöringens omfattning och fördelning över året. Om förhållandena ändras betydligt under pågående läsår bör en ny bemanningsplan för doktoranden göras och skrivas under av doktoranden, studierektorn och handledaren.

Grundutbildning: timredovisning

Utbildningssekreteraren Karin Hultquist för bok över doktorandens undervisningstimmar och räknar i samråd med studierektorn samman timmarna efter varje läsår och efter disputationen. Överskottstimmar och underskottstimmar förs vidare till nästa år.

Från och med läsåret 2003/2004 tillämpas nya schabloner för undervisningen (som i allmänhet är lite högre än de gamla schablonerna.

Kursledaren ansvarar för att doktorandens timmar rapporteras till studierektorn. Därför är det viktigt att doktoranden rapporterar sin tid till kursledaren.

  • Övningar (som utförs enligt bemanningsplanen) ska inte rapporteras.
  • Gruppansvar är en timme per kursvecka och ska inte rapporteras.
  • Terminalövningar redovisas med tid-kommandot.
  • Tentavaktande rapporteras på särskild blankett (som delas ut av Susanne) till Karin Hultquist.
  • Tid för rättning rapporteras till kursledaren på papper eller med e-brev så snart rättningen är utförd.
  • Enstaka föreläsningar ska rapporteras av kursledaren.
  • Annat arbete på kursen (till exempel att utveckla kursmaterial och labbar, hjälpa kursledaren med kursadministrationen) ska också rapporteras till kursledaren. För handledning av elevprojekt ges normalt maximalt 10 timmar. Om handledningen tar längre tid får det forskningsprojekt som elevprojektet görs inom bekosta övrig handledningstid (se Annan institutionstjänstgöring nedan).
  • Tid för handledning av examensarbete rapporteras på en blankett som fås av Ann Bengtson. Normal tid för exjobbshandledning är 20 timmar. Första exjobbet man handleder kan ge upp till 30 timmar. Om handledningen tar längre tid får det forskningsprojekt som exjobbet görs inom bekosta övrig handledningstid (se Annan institutionstjänstgöring nedan).
Annat grundutbildningsarbete som till exempel medverkan i valinformation rapporteras till den lärare på Nada som är ansvarig för evenemanget. Om det inte finns någon ansvarig på Nada ska doktoranden rapportera själv direkt till Karin Hultquist.

Tid för egenutveckling, pedagogisk och ämnesmässig, ska inte redovisas utan ingår i den vanliga doktorandtiden.

Naturligtvis bokförs bara arbete som utförs på uppdrag av kursledaren eller studierektorn. Den som är osäker på ifall timmar kommer att räknas för någon viss syssla ska alltså fråga kursledaren först.

Några få doktorander är kursledare. Dessa har precis som fast anställda lärare ett bemanningssamtal med studierektorn. Då ska inga timmar rapporteras. För doktorander i MDI och medieteknik tillämpas en mellanform där doktoranden och studierektorn planerar året i förväg men sen håller doktoranden reda på sina timmar så att planen kan ändras vid en diskussion med studierektorn nästa år.

Kurser inom forskarutbildning: timredovisning

Ibland händer det att doktorander undervisar på forskarutbildningskurser. I de flesta fall gör doktoranden det samtidigt som han eller hon själv följer kursen och då räknas det inte som institutionstjänstgöring.

I vissa fall är det reguljär undervisning som bör räknas som institutionstjänstgöring. Det är studierektorn för forskarutbildningen (Johan Håstad) som bemannar sådan undervisning, vilket ska göras tillsammans med övrig bemanningsplanering före läsårets start. Timräkning och timredovisning sker sedan på precis samma sätt och till samma person som för grundutbildningen. Undervisningen ingår då i den vanliga gru-delen av institutionstjänstgöringen och efter läsårets slut kommer gru att ersättas av fofu för detta.

Annan institutionstjänstgöring: timredovisning

Nada har ingen central redovisning av den del av institutionstjänstgöringen som inte finansieras av grundutbildningen. Olika forskargrupper har olika system för hur detta fungerar. Även denna del av institutionstjänstgöringen ska dock från och med läsåret 2002/2003 planeras i förväg.

 


 
Sidansvarig: Informationsred., Nada, KTH <infomaster@nada.kth.se>
Uppdaterad: 2005-01-21