KTH

Skolan för datavetenskap och kommunikation

KTH / Nada / Utbildning / Hederskodex

LÄS VÅRA NYA UTBILDNINGSSIDOR ISTÄLLET

http://www.kth.se/csc/utbildning

TEXTEN PÅ DENNA SIDA ÄR GAMMAL

Utbildning på

Hederskodex och regler för examination vid Nadas kurser

Code of honor and regulations covering all examination set by Nada

Bakgrund

Det ligger i såväl lärares som studenters intresse att ha en öppen atmosfär som kännetecknas av tillit och ömsesidigt förtroende. Såväl lärare som studenter bidrar till den positiva akademiska andan av kunskapssökande.

Utbildningen ska leda till professionalitet i arbetslivet ­ ett begrepp som bl.a. innebär yrkesheder, förståelse och ansvarstagande. Yrkesheder innebär att det man redovisar som sitt eget arbete också är det. Om andra bidragit till arbetet, så redovisar man det. Förståelse innebär att man så långt möjligt ska förstå varför en lösning (på en arbetsuppgift eller inlämningsuppgift) är en bra lösning. Ansvarstagande innebär att man tar ansvar för att lösningen har de kvaliteter som det finns skäl att förvänta.

Följande hederskodex och regler för examination vid Nadas kurser antogs i maj 2002 av lärare och studenter i Nadas grundutbildningsgrupp. Grundtankarna är hämtade från den hederskodex som används sedan länge vid Stanforduniversitetet för att upprätthålla gemensamma hedersbegrepp. Om studenter och lärare följer hederskodexen kan resurserna i större utsträckning läggas på annat än övervakning och kontrollåtgärder.

Hederskodex

Kontroll av kunskap och färdighet ska vara en värdefull del av utbildningen. Läraren ska alltid försöka att utforma såväl laborationer, hemuppgifter etc. som klassiska tentamina i sal med tanke på detta.

Studenten ska ärligt redovisa vad han/hon gjort själv och vad han/hon inte gjort själv. Kopiering av text eller programkod är ohederligt. I vissa sammanhang kan det dock vara lämpligt att citera någon auktoritet och då ska studenten öppet redovisa vad som är citat och vem som citeras. I andra sammanhang kan det vara lämpligt att använda färdiga programexempel, t.ex. ur läroboken. Den student som gör det, ska öppet redovisa det. Det är fel att ta del av en hel lösning till en uppgift, men det är rätt att ta hjälp när man kört fast. Sådan hjälp ska alltid öppet redovisas.

Läraren ska sträva efter att ge uppgifter som inte frestar till kopiering. De bör vara rimligt svåra och bedömningen av studenternas arbetsinsatser ska vara välvillig.

Om studenterna vid ett grupparbete gjort olika stora insatser ska de öppet redovisa detta. Det är fel att försöka åka snålskjuts på labbkamrat(er), men det är rätt att låta en duktigare eller mer ambitiös student få äran av sin prestation. Lärarens roll är att låta alla gruppmedlemmar få visa upp vad de bidragit med. Ärligt redovisade brister bör bedömas med välvilja.

Regler för examination

Alla kurser examineras. På Nadas kurser förekommer många examinationsformer från den klassiska skriftliga tentamen i sal till så kallad alternativ examination i form av laborationer, hemuppgifter, uppsatser, hemtentamina m.m. Allt som bidrar till bedömningen av om en student klarat en kurs eller till vilket betyg han/hon ska ha är examination. De alternativa examinationsformerna bedöms ofta som mer meningsfulla av såväl studenter som lärare. De bygger på förtroende och kräver stort ansvarstagande från de studerandes sida. En förutsättning för att den alternativa examinationen ska fungera som kunskapskontroll är att studenterna gör uppgifterna själva. Den student som inte gör uppgiften själv har inte fått den kunskap som betyget anger. Studierna ska vidare inte bara ge kunskaper utan även förbereda för arbetslivet där höga krav ställs på den anställdes eget kunnande.

De allra flesta studenter tar sina studier på allvar och sätter en ära i att göra sina uppgifter självständigt och på ett seriöst sätt för att nå en god inlärning. Tyvärr finns dock undantag.

Enligt de regler som gäller för högskolan får disciplinära åtgärder vidtas mot student som använder otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, dvs. försöker fuska. Läraren är enligt samma regler skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk. Fuskärenden behandlas i KTHs (SUs) disciplinnämnd där rektor är ordförande.

Syftet med dessa regler är att klargöra vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examination. Brott mot reglerna (annat än ringa slarv) betraktas som fusk.

Reglerna gäller för all examination i alla Nada-kurser. Kursledningen kan ge kompletterande direktiv för en enskild kurs. Utöver dessa regler gäller självfallet KTHs regler för tentamina, se KTH-handboken del 2 flik 11.3 och SUs regler för tentamina, se SUs regelbok.

Regel 1: Alla ansvarar vid arbete i grupp

Många uppgifter görs i grupper om två eller fler studenter.

Vid arbete i grupp är samarbete inom gruppen naturligtvis tillåtet. Varje gruppmedlem ska bidra till arbetet på ett rättvist sätt. Alla gruppmedlemmar ska, var för sig, kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Regel 2: Redovisa ärligt hjälp som erhållits och källor som använts

Om det finns delar av lösningen som studenten inte gjort själv, så måste studenten göra examinerande lärare uppmärksam på detta.

I många sammanhang är det naturligt att använda sådant andra har gjort. Vid programmeringsuppgifter kan det vara naturligt att använda färdiga exempel som finns i kurslitteraturen eller som kursledningen tillhandahållit. Detta ska tydligt redovisas, t.ex. i form av kommentarer i koden. När man skriver rapporter/uppsatser är det naturligt att använda olika typer av källor och dessa ska då redovisas i form av referenser och en källförteckning (direkta citat måste explicit anges). Den som utnyttjar en idé som härstammar från en annan person ska tydligt redovisa varifrån idén kommer. Detta gäller även idéer som förmedlats muntligt, exempelvis vid diskussion med andra studenter.

När man kör fast på en (programmerings-)uppgift kan man behöva be en handledare eller en kamrat om hjälp med felsökning eller tips. Det är tillåtet, men hjälpen ska tydligt redovisas, t.ex. i form av kommentarer i koden eller i labbrapporten om det gäller mer än någon enstaka kodrad eller mening. Den som söker hjälp med att lösa sin uppgift ska göra det i syftet att öka sin förståelse ­ inte i syftet att snabbt och enkelt klara av uppgiften.

Tanken är naturligtvis inte att studenterna ska leva i ett vakuum och inte få diskutera sina uppgifter med sina kamrater. Diskussioner kamrater emellan uppmuntras, men efter diskussionen ska var och en göra sin egen lösning.

En student som, enligt examinerande lärares bedömning, gjort alltför liten del av lösningen själv har inte fuskat men har inte presterat tillräckligt för att kunna godkännas på det aktuella kursmomentet.

Regel 3: Kopiera inte från andras lösningar

Varje student ska skriva sin egen text (egen programkod). Kopiering av text (eller programkod) från andras lösningar är förbjuden oberoende av källa. Kopiering av text (eller programkod) är inte tillåten även om texten (eller programkoden) skrivs om så att ytstrukturen är olika men innehållet är detsamma. Nada har ett program som används på vissa kurser för att beräkna likheten mellan olika lösningar till samma uppgift.

Regel 4: Var beredd att redogöra för lösningen

Varje student ska vid muntlig examination kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen (även de delar som studenten eller gruppen inte gjort själv) ­ det gäller alltså att vara påläst vid redovisningen.

Regel 5: Hantera närvarolistor korrekt

Vid vissa kursmoment, t.ex. muntliga projektredovisningar, förekommer obligatorisk närvaro. Denna kan kontrolleras via närvarolistor eller på annat sätt. Det är inte tillåtet att försöka få det att framstå som om en person närvarat fast han/hon inte gjort det (t.ex. genom att skriva upp inte bara sitt eget utan även en kamrats namn på närvarolistan).

 


 
Sidansvarig: Mikael Goldmann <migo@nada.kth.se>
Uppdaterad: 2008-11-14